Kollar lite på nyhetsmorgonlördag och njuter mitt mogonkaffe. De pratade nyss om Prins William och Kate Middleton. Att hela Storbritannien väntar på tillökning. Att när han kommer hem från Falklandsöarna som han tjänstgör på just nu, så ska de leva så normalt som möjligt i boendet de har i Wales. Allmänheten hoppas det är en omskrivning för att de ska vara ifred och "föröka" sig. Snacka om press!! Det är helt sjukt! Jag har tänkt på det mycket när media här i Sverige varit så på Kronprinsessan och Daniel om att skaffa barn. Det är fan inte bara att skaffa barn! Och inte blir det lättare om alla är på om saken hela tiden!
Jag vet hur det känns, eller vi vet hur det känns. Innan vi fick det underbara beskedet så hade vi försökt bli gravida i över ett år. Jag vet att det är en fis i rymden för många andra par som får kämpa mycket mycket längre. Så jag är glad att det bara tog ett år i alla fall. Under detta år så trodde vi det var alla möjliga fel på oss, och under sommaren trodde vi nog inte ens att vi kunde få barn vissa dagar. Efter sex graviditetstest, trodde jag på det. Svante trodde nog på det redan vid första, men jag hade svårt att ta det för sant.
Jag slutade äta p-piller i augusti 2010. Då hade jag ätit dem konstant i 10 år. Något måste det ju göra med kroppen. Såklart hade jag under detta året svårt att tro att det berodde på just detta, men jag vet inte, kanske gjorde det inte det heller. Vi får aldrig reda på vad det berodde på. Eller så var det bara så att det skulle ta lång tid. Alla förväntar sig på något sätt alltid att det bara är att skaffa barn, bara bara. För en del är det ju bara, men undra egentligen vad det beror på? Ibland går det ju fort första gången, sen när det ska till med syskon tar det längre tid. Eller tvärtom. Däremot är det inte bara bara för väldigt många. Under det här året har vi fått reda på massa par som jobbat länge för att få barn. Ingen har sagt det till oss, men jag har hört på omvägar. Vi kanske skulle ha snackat om detta under tiden för att få mer förståelse och slippa frågan "När ska ni ha barn?"men jag vet inte, det känns på något sätt privat. Inget vi skulle prata om. Vet inte varför... men att alla runt om oss pratade om barn att de skulle skaffa barn då och sen var ganska jobbigt. Alla runt om oss var gravida, tyckte jag i alla fall. Så tillslut var vi också det, till slut. Nu är den 22 veckor gammal och jag hoppas den har det bra!
Fina vän!! Tack för du skriver detta. Det är så många som kämpar och jag verkligen avskyr uttrycket skaffa barn. Jag upplever att tjatet blir värre när man redan har ett barn för då tar folk för givet att man kan och VILL ha fler barn. Jobbiga människor!! På min resa var det bara jag och en till tjej som lyckats få barn med våran diagnos, för andra var det en omöjlighet. Så nu känner jag ännu mer vilket mirakel han är och jag tänker inte bry mig om andras hets nu. Älskar dig och är så glad och längtar till sommaren!!! Puss Stina
SvaraRaderaGillar inte uttrycket "skaffa barn", men det är nog efter att man känner så många som har svårt att bli gravida.
SvaraRaderaBeror det på att vi blir äldre och äldre när vi vill "skaffa barn"?
Kanske är det för att jag nu känner så många som har svårt att få barn som jag blir tårögd och så otroligt glad när vänner och bekanta blir gravida och får bebis. Det är ju så fantastiskt.
Grattis igen! :)